Patagonien.

Vi har de senaste dagarna akt genom de mest avfolkade delarna av Argentina. Det har vid ett par tillfallen varit pa haret att bensinen har rackt och vi har mestadels akt pa oasfalterade vagar. Jag valger medvetet att inte kalla det grusvagar for det ar det inte. Underlaget bestar av stenar som far svenska grusvagar med tvattbraden att framsta som sma barn. Det ar ogamnt, skakigt och slirigt som en oplogad vintervag. Och jag trivs som fisken, att det ska vara sa roligt att kora motorcykel. Vi har klarat oss bra och det enda som hant ar att Anders lade motorcykeln lite forsiktigt pa sidan efter att ha kort in i smastenstrangen.

Att kora pa dessa vagara sliter pa motorcykel, oss sjalva och saker vi har med oss. Som exempel sa lag bransleflaskan lite tokigt till i packningen vilket gjorde att brannaren notte hal i aluminiumflaskan och fick bensinen som var i den att rinna ut i toppboxen.

Hander

Vi forsoker att halla oss i eller i narheten av nationalparker men de senaste tva dagarna har med undantag for ett besok vid Cueva del Manos varit rena transportstrackor. Cueva del Manos ar som alla vet kand for de 8000 ar gamla handavtrycken drygt 300 vansterhander och 32 hogerhander. Men jag maste saga att platsen i sig ar lika sevard. I ett totalt platt, torrt och totalt tradlost slattlandskap spranger en canyon fram full av gronska, vatten och djur. Det ar fullt av lamadjur, strutsar och far. Mer an en gang korde vi i kapp med sprintande strutsar som lopte bredvid vagen De springer sakert i 50 km/h nar det gar som snabbast.

Pa vagen fran Cueva del Manos stannade vi till vid ett skjul som annonserade att de serverade mat. I detta skjul bor en fore detta professor i historia, helt sjalv mitt ute i ingenstans och lever pa de fa som vagade ata hans mat. Vi bangade inte utan bestallde minipiroger och kaffe som blev var lunch den dagen och peppar peppar sa har vi inte kant av nagan magsjuka annu.

Bilar

Bilarna i Argentina ar av mycker skiftande argangar och kvalitet. De verkar vara specialister pa att halla liv i gamla Renaulter med Renault 12 som klar favorit men gamla Ford Falkons ar inte ovanliga de haller. Det ar fantastiskt skickligt gjort att fa dessa rishogar att rulla. Men det later standigt som om de skall falla i bitar. Lite som min motorcykel pa oasfalterad vag. Jag har skruvat upp ljudet pa MP3-spelaren for att inte hora det. Med andra ord jag tar intryck av djurliver runt omkring mig och gor som strutsen, stoppar huvudet i sanden (MP-3 spelaren) och hoppas att det gar over eller atminstande haller till Buenos Aires.

Fran en Tommy som borjar inse att vi inte har sa manga veckor kvar pa detta aventyr.

Bilder:

Blog Image

Argentinsk vag. Vi har akt i fyra dagar pa denna typ av vagar.Blog Image

Visst ar det maktigt att veta att dessa hander ar 8000 ar gamla

Blog Image

Fast man undrar om de inte driver med eftervarlden nar det satter dit ett skatte finger pa en hand.

Blog Image

En fore detta professor i historia som valt att leva pa ett helt annat satt. Han bodde i detta skjul

Blog Image

Bransleflaska som inte klarade de oasfalterade vagarna.